6 april 2018

Ingen ordning på konsten

Rensning av garderoben resulterade i åtta kassar fulla med kläder som ska bort
Det går lång tid mellan blogginläggen den senaste tiden. Eller senaste åren faktiskt. Så pass lång tid att jag missade bloggens tioårsjubileum den 23 mars i år. Skandal. Jag som hade tänkt att det här skulle bli året jag återtog bloggandet på allvar.

Bristen på inlägg handlar inte om att jag har tröttnat på att skriva, bara att jag inte har haft tid och har känt mig tvungen att prioritera annat. Jobbet till exempel, där jag både har skrivit en förstudie och en bok under hösten. Nu är dock båda färdiga (i princip) och jag kan fokusera på nya projekt.

Ändringen av arbetsuppgifter och mitt beslut att gå ner i tid på jobbet som jag skrev om i ett tidigare inlägg blev dock inte av, eftersom jag fick ett nytt och roligt uppdrag som Kultursamordnare istället (samtidigt som jag är kvar på Litteraturhuset Trampolin 25%). Det börjar jag med på riktigt nästa vecka, och jag kommer säkert att lägga ner alldeles för mycket tid på den uppgiften också. Jag har lite svårt att sluta när det är roligt, men förhoppningsvis får jag lite lättare att hitta en balans mellan familj, måleri, arbete och hälsa.

Under tiden jag inte har skrivit blogginlägg har jag ägnat mycket tid åt att få ordning på allt annat. Jag har sorterat skåp och lådor, rensat garderober, renoverat matrum och börjat planera för rust i källaren, hallen och vardagsrummet. Jag har organiserat mina tankar och uppgifter i anteckningsblock på dator och på papper. Jag har tränat och försökt äta hälsosammare (äter i stort sett vegetariskt sedan ett och ett halvt år tillbaka). Men det spelar ingen roll hur mycket ordning jag har på resten av livet när måleriet inte fungerar. Då blir jag bara deppig och irriterad på allt och alla. Det är ingen ny insikt, men ändå gör jag samma misstag om och om igen.

Det går inte att ersätta tid i målarrummet med annat fixande, och jag behöver någon form av tvång för att ta mig dit regelbundet. En planerad utställning, ett blogginlägg som måste publiceras eller en kreativ utmaning att hålla sig till.

Så. Då vet jag det. Men hur jag ska lösa och hitta en bättre balans det vet jag inte än. Till att börja med ska jag i alla fall spendera helgen i målarrummet. Sedan får vi se.


4 kommentarer:

Ulrika Wickstrand sa...

Oj oj oj vilken igenkänning! Det hade lika gärna kunnat vara en beskrivning av mig och mitt famlande efter balans. Det är ju så sjukt svårt att låta bli att lägga ner sin själ i allt roligt som dyker upp på jobbet, fritiden etc. Och när måleriet blir lidande så blir det helt klart inte bra. Min man brukar säga att går det alltför långt tid utan måleri så blir jag inte rolig att leva med och jag håller med, det känns som om jag kvävs på något sätt och irritationen är aldrig långt borta. Det senaste halvåret har jag provat att jobba 80% och ha varje fredag som min målardag vilket har gjort underverk men helt enkel blir balansen ändå inte. Ibland känns det som att ju mer jag målar desto mer tid för måleriet längtar jag efter 😊

Det är väl helt enkelt bara att fortsätta kämpa på, försöka lyssna inåt och anpassa livet så gott det går efter vad man själv mår bra av.
Jag hoppas helgen ger ny energi och öppnar upp för kreativa tankar kring hur du kan forma livet för att uppnå största möjliga balans 💜

Elin sa...

Mycket vill ha mer - jag vet också att jag bara vill ha mer när jag väl börjar. Det är som att gå in i ett helt annat tankesätt och det tar tid att ställa om. Och ändå är jag inte beredd att ge upp mitt "vanliga" jobb för att måla på heltid. Jag har provat och det blir inte heller bra. Vi får nog leva med lite obalans.

Ulrika Wickstrand sa...

Ja det kanske är så. Jag är inte heller i tankarna på att släppa taget om mitt "vanliga" jobb som ateljerista, som också ger mig så mycket som jag inte vill vara utan. Jag har någon slags drömbild av att 60% vanligt jobb och 40% måleri skulle vara den perfekta mixen för mig men som du säger, mycket vill ha mer, och så är det ju egentligen på bägge områdena. Det är lite väl lätt att slukas upp av allt roligt helt enkelt. Så det är nog så att vi får leva med aningen obalans även om jag för egen del hoppas på att jag kan nå aningen bättre jämvikt än hitills.

Elin sa...

Lycka till med balansen - till oss båda :)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...