18 november 2018

Två bra recensioner


Öppningshelgen av utställningen är över och jag känner mig nöjd men trött. Det har varit så mycket fokus på mig och mitt måleri under flera dagar att det nästan känns skönt att morgondagen bjuder på vardag igen. Fast de två fina recensionerna i de lokala morgontidningarna är jag fortfarande glad för.

Av någon anledning känns det ändå som om den här utställningen är någon slags milstolpe i min konstkarriär. Kanske för att jag har hållit på med måleriet på allvar i tio år och börjar känna mig lite tryggare i vad jag vill och vad jag kan. Eller så är det bara en känsla jag har idag när jag är lite hög på alla uppmärksamhet. Om några dagar kanske jag är nere på botten igen. Det återstår att se.

Märklig känsla

Jag på Galleri K innan vernissagen öppnade
Kvällen innan vernissagedagen var jag på galleriet för att lämna av några inramade konsttrycks om skulle komplettera den redan färdighängda utställningen. Dörren till galleriet stod öppen medan vi hängde tavlor och skrev om prislistan. In genom dörren kliver en äldre välklädd herre som undrade om vi hade öppet. Vi började prata och det visade sig att han visste vem jag var och att han följt min konstkarriär under en längre tid. Han hade sett mina målningar på Gästrik Konst under åren och tyckte att mitt måleri hade utvecklats och mognat. Vi hade ett kort men trevligt samtal och sedan var jag tvungen att rusa iväg för det kom en parkeringsvakt och jag hade felparkerat utanför galleriet för att lasta av.

I bilen hem tänkte jag på samtalet och hur märkligt det känns att det finns människor som är intresserade av mitt måleri och kan se hur det utvecklats över tid. Visst vet jag att det är fler som följer mig på sociala medier och att jag får positiva kommentarer om mitt måleri både där och på utställningar, men när jag verkligen tar mig tid att fundera över det så känns det ändå overkligt. För tio år sedan skulle jag inte ha vågat andas ordet konstnär i samband med mitt namn och nu står jag här och det finns människor som uppskattar det jag gör och väljer att gå och titta på mina utställningar. Och de gör det inte för att de känner mig utan för att de tycker om mina bilder. Det känns verkligen märkligt, men naturligtvis också roligt.

Idag ska jag vara på galleriet igen och tillåta mig själva att vara i min rosa konstbubbla. I morgon är det vardag igen och allt är som vanligt. Det kan vara ganska skönt det med.

11 november 2018

Nytt konsttryck lagom till utställningen

Den tidigare målningen "Kontraster" har blivit konsttryck i fem signerade ex.
I helgen har vi haft släktkalas för våra yngsta tjejer som fyllde 11 och 13 år i måndags. Som tur är har jag en snäll familj så jag fick måla och göra färdigt inför utställningen medan maken lagade mat och tjejerna tog hand om hunden. Och jag har verkligen jobbat. Det har varit full rulle hela tiden trots att jag gjorde bort en hel del förra helgen. Men nu är allt klart och det känns fantastiskt skönt. Alla målningar är färdigfernissade och har ram, titel och upphängning. En prislista är iordningställd och jag har gjort ett nytt konsttryck av en tidigare målning. Men det bästa av allt är att jag äntligen känner mig ganska nöjd med helheten. Det blir nog bra ändå. Inte alls så spretigt som det kändes ett tag.

På onsdag är det dags för hängning och pressvisning och på lördag är det vernissage. Sedan kan jag ta det lite lugnare, åtminstone med måleriet. I stället längtar jag efter att vara utomhus, att springa och att hålla mig borta från allt vad skärmar heter. Jag ska också ta en liten paus från konsten, men inte alltför länge. Jag har redan idéer om nya målarprojekt, men det ska bli skönt att inte ha så bråttom. Även om jag vet att jag behöver deadlines för att få något gjort, så är det bra med lugna perioder däremellan. Och en lugn period är just vad jag planerar att ha framöver.


1 november 2018

Planer för helgen


Jag sitter med en kopp kaffe och det är alldeles tyst i huset. Maken har tagit med sig de två livligaste familjemedlemmarna (yngsta dottern och hunden) till stugan över helgen och jag är ledig både torsdag och fredag. Det känns underbart.

Jag ska ägna hela helgen åt måleriet och se till att göra färdigt allt inför den kommande utställningen.

Måla lister
Obehandlade furulister ska målas med vanlig antikvit snickerifärg. Nu när jag flyttat ner mitt målarrum till biblioteket har jag lite dåligt med plats för sådant arbete, men eftersom resten av familjen inte är hemma kan jag hålla till på matrumsbordet idag. Jag målar ett lager först och väntar med lager två tills ramarna är färdigspikade. 

Köpa färdiga ramar
Jag har några målningar på papper som ska ramas in med glas och passepartout och sådana har jag inte hunnit köpa än så det måste jag göra idag. 

Spika ramar
När färgen på listerna har torkat är det dags att såga, spika, spackla och måla igen. Och fixa upphängningsanordning på baksidan. Bäst att kontrollera om jag har allt som behövs innan jag åker och handlar ramar. Det kommer att behövas ståltråd, häftklamrar, spackel, snickerifärg, sandpapper och små spikar. 

Sätta titlar och priser
Nästan alla färdiga målningar har en titel, men inte alla, så lite funderande har jag kvar. Priser är lättare att sätta för där har jag en färdig mall att räkna efter.

Fotografera alla målningar
Det här momentet är alltid svårt att hinna med. Det kräver också att vädret är okej eftersom jag tar alla bilder utomhus för att få tillräckligt med ljus, men någon gång under helgen borde det fungera.

Måla
Eftersom jag alltid är ute i sista sekunden så hoppas jag också att jag hinner måla lite mer. Det känns som om det saknas några målningar. 

Det kanske är bäst att sätta igång om jag ska hinna...


27 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - sista steget


Jag började med sex dukar och nu har jag färdigställt fyra. Det får räcka. Jag är nöjd med alla jag har gjort och tycker att de bildar en fin helhet, men jag lockas inte av att fortsätta med samma tema. Egentligen förvånar det mig att jag lyckades göra fyra stycken. I vanliga fall tröttnar jag efter den första.

Det fjärde lagret färg kanske inte syns så mycket, det handlar mest om små detaljer. Som att de har fått skor på fötterna. De bara fötterna stal uppmärksamheten från det jag tycker är viktigt - relationen mellan de två figurerna. Jag har också ljusat upp en tröja, rätat ut en rygg, ändrat formen på något ben och gjort horisontlinjen rak på två av bilderna.

För att komma på en titel ställde jag frågan på instagram och fick många bra svar. Det är alltid roligt att höra vad andra människor ser i mina bilder. Ibland är det något helt annat än det jag ser. De förslag  på titlar som passade mina tankar bäst handlade om just relationen mellan kropparna: Oss emellan, Mellan oss och Vänner emellan, och till slut valde jag att kalla dem Mellanrum I-IV. Jag tycker om att fundera på vad som finns i mellanrummet mellan människor. Alla tankar, känslor, erfarenheter, förhoppningar och förutfattade meningar som påverkar hur vi möter varandra. Eller inte gör det.

Jag undrar vad de där prickarna representerar i de här målningarna.

21 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3 fortsätter

På staffliet just nu - inte riktigt färdig men på god väg

Ännu en av mina sex målningar har fått sitt tredje lager färg. Jag fortsätter att måla med grova penseldrag, mycket färg och trubbig pensel, och det känns lika lustfyllt och lockande som tidigare. Särskilt roligt är det att måla ansiktena på det här sättet. I vanliga fall brukar jag fastna i timtal med att få till det perfekta uttrycket och det händer ofta att jag går för långt i pillandet med detaljer så att jag måste måla över och börja om från början.

Även om jag känner mig ganska nöjd med den här just nu så är den inte helt färdig. Jag vet redan nu att det är några detaljer som jag kommer att vilja justera, men den ska få stå till sig lite medan jag tar mig an resterande tre dukar. Det är ju meningen att jag ska måla på alla dukar samtidigt.

Den här veckan har det inte funnits så mycket tid för måleri, men jag hoppas ta igen lite nästa helg när resten av familjen åker på träningsläger. Då ska jag inte ta mig ut ur målarrummet för annat än hundpromenader och matpauser. Det är i alla fall min plan.


13 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3


Jag testar mig fram med linjer och prickar.
Ja, vad ska man säga... Redan vid tredje tillfället så spårade min idé om att måla på sex dukar samtidigt ur. Min intention var att växla snabbt mellan de sex olika dukarna för att inte riskera att fastna vid en. Det gick inte så bra. Och kanske är det inte heller något att sträva efter när jag tänker efter? I alla fall inte på det sätt jag planerat från början. Just nu har två av sex målningar fått ett till lager färg, och de övriga har bara fått några fler skissartade streck.

Jag började lite löst och ledigt på en av de skissade målningarna och använde en grov pensel för att fylla i färgfält och inte bry mig om detaljer. Från början kände jag mig nöjd med de grova penseldragen på figurer och bakgrund. Kanske borde jag då ha gått vidare till nästa målning och gjort samma sak, men i stället började jag fundera över hur de två figurerna skulle kunna ha kontakt med varandra.

Med inspiration från mina tidigare husmålningar drog jag några streck mellan figurerna och började fylla i färg runt omkring. Det kändes som en bra idé från början men det var något som inte stämde och jag målade om och över flera gånger tills jag var ganska nöjd.

Nya linjer binder ihop figurerna.
Då gick jag vidare och målade in linjer på alla de övriga skisserna. Men jag kunde inte riktigt släppa den första målningen ändå. Linjerna mellan figurerna behövde något mer så jag målade dit några små prickar i olika färger och helt plötsligt föll allt på plats. Så skulle det vara. Och då menar jag inte att målningen är klar, det finns fortfarande många detaljer att putsa på, men själva grunden är färdig.

Linjerna har målats över och prickarna tar över.
Nästa målning gick mycket snabbare att göra. Linjerna mellan figurerna försvann helt och ersattes av prickar, och jag skulle gissa att jag kommer att fortsätta på samma sätt med de övriga fyra. Jag har inte alls tröttnat på motivet och känner stor lust att måla vidare.

Min måleriprocess handlar väldigt mycket om känsla. Vad känns rätt och vad är det som skaver? Det är sällan jag planerar detaljer i förväg och de gånger jag gör det brukar de förändras ändå under måleriets gång. Så det är egentligen inte så konstigt att jag fastnade lite extra vid den första målningen. Jag var ju tvungen att prova mig fram och känna efter vad jag ville säga. Sedan kunde jag lämna och gå vidare med de övriga.

Det ska bli spännande att se var alla sex målningarna tar vägen innan de är helt färdiga.


11 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 2


Än så länge går det bra att måla sex målningar på samma gång. Det första lagret handlade ju bara om att fylla duken med färg, och jag ville ha ganska tjocka lager så att penseldragen skulle synas när färgen torkat.

Val av motiv

Steg två blev att skissa upp motivet. I det här fallet valde jag att göra två kvinnofigurer på varje målning. Varför det blev så vet jag inte riktigt. Från början hade jag tänkt att det bara skulle vara en gestalt på varje, precis som jag brukar göra, men jag ändrade mig under målandets gång. Förhållandet mellan två figurer kändes mer intressant än en ensam kvinna. Antagligen på grund av var jag befinner mig i livet just nu. Jag försöker måla intuitivt och känna efter vad som känns rätt, och även om jag inte alltid vet varför det blir som det blir just i stunden brukar jag ofta i efterhand kunna se vad som ledde till just den målningen.

När jag nu tittar på skisserna ser jag att figurerna inte har någon kontakt. De tittar inte på varandra. Det var inget jag funderade på när jag gjorde dem, men när jag nu tänker efter så kan jag se var det kommer ifrån. Jag har haft en knepig relation till en bekant som har tagit upp mycket av min tanketid. Samtidigt är inte säkert att de första skisserna säger något om hur slutresultatet blir. Allt kan hända innan det här är färdigt.

Material

Jag använde en gammal sliten pensel med kort borst och flytande akryl i färgen preussiskt blå till själva skisserna. De linjer som blev fel målade jag över med färg av studiekvalitet som jag har mycket av och inte behöver snåla med. Här blev det gulockra, ljus oliv och puderblå.

Dukarna är 30x30 cm och tyvärr av bomull, vilket jag inte är så förtjust i. Jag gillar strukturen och känslan av de grövre lintrådarna och tycker bomullen blir för slät och tråkig. Jag får helt enkelt se till att lägga på ordentligt med färg så att underlaget inte blir så påtagligt. Och komma ihåg att aldrig köpa bomullsdukar igen!


7 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 1


Det börjar närma sig utställning på Galleri K i Gävle. Den 17 november är det vernissage, och jag är inte färdig med alla målningar. Som vanligt. Det är bara att acceptera att jag alltid är ute i sista minuten. Fast det är inte hela världen. Jag har många nya målningar färdiga och kan plocka in någon äldre om det krisar, men jag saknar den där röda tråden som knyter ihop alltihop. Det spretar lite för mycket.

I början har jag en plan att vara konsekvent och hålla mig till ett tema, men sedan så tar måleriet vägen dit det vill. Det går inte alltid att styra över.

Nu är min plan att ändå försöka styra in måleriet på den väg jag vill för att komplettera och knyta ihop. Sex nya små målningar är grundade med ett första färglager och tanken är att jag ska måla på dem alla sex samtidigt. Det brukar inte fungera men jag ska prova en gång till. Genom att hålla motiven enkla och återkommande kanske jag kan undvika att fastna alltför mycket i detaljer som gör att jag tappar fokus på resultatet.

Än så länge känns det bra och det är som det brukar i det här stadiet. Första lagret är alltid kravlöst och lustfyllt. Sedan kommer utmaningen att hålla intresset uppe för alla dukar samtidigt.

Jag återkommer med resultatet.

2 september 2018

Nytt målarrum - en dålig idé?

Det här är min absoluta favoritplats i vårt hus. Ett ganska orustat rum som ligger i fil med matrummet. Parkettgolvet från femtiotalet är slitet av livliga barn, övervattnade blommor och oförsiktiga ommöbleringar och väggarna är vitmålade för femton år sedan när vi inte stod ut med den gröna medaljongtapeten längre. Möblerna är gamla Ikea-varianter som har fått lite färg eller nya överdag. Men ändå. Här finns alla mina böcker, en skön sittplats, utgång till altanen och min fina målning som jag köpte från Helena Linder på årets Gästrik Konst.

Och ändå använder vi inte det här rummet särskilt mycket. Vi ser det varje dag, eftersom det är inte finns några dörrar från hall och matrum men vi sitter inte här annat än när vi har gäster och även då sitter vi oftast kvar runt matbordet. Vardagskvällar hamnar vi oftast i tv-rummets hörnsoffa där hela familjen får plats samtidigt.

Det kändes så onödigt att ha ett rum som inte används, samtidigt som vi egentligen skulle behöva ett till sällskapsrum på övervåningen där tjejerna kan spela tv-spel och hänga med kompisar. Efter mycket grubblande har jag nu bestämt något som jag kanske kommer att ångra. Jag har gett upp min ateljé på övervåningen och flyttat ner staffli och färger. Jag får ett kombinerat bibliotek/arbetsrum/målarrum i anslutning till matrummet och ett förråd för mer skrymmande målningar och material där uppe. Tjejerna får varsitt stort sovrum och ett gemensamt tv-rum på övervåningen. Det blir nog bra. Hoppas jag. Jag har inte hunnit känna efter än.


Fördelar med flytten:

  • Jag har närmare till staffliet och kan måla på kvällarna utan att hela familjen tycker att jag är frånvarande. 
  • Rummet är mysigare och jag kan sitta i soffan och fundera över om jag är färdig med en målning eller om det behövs något mer. 
  • Jag har dator, skrivare och böcker i närheten och behöver inte springa upp och ned för trappan när jag ska kolla upp något. 
  • Det är bara att kliva ut genom altandörren om jag vill sitta utomhus, eller om jag ska fotografera en tavla.
  • Jag slipper kliva igenom minsta tjejens röriga rum för att komma till min ateljé!
  • Om jag är ensam hemma med hunden är det så mycket lättare att hålla till på nedervåningen. Jag kan bara öppna altandörren om hon vill ut och kissa.
Det finns såklart en del nackdelar också. Som att jag inte kan stänga någon dörr om mig, att jag inte kan kladda lika mycket och att jag inte kan ha allt material framme, men jag tror faktist ändå att det kan bli bra. (Och om det inte blir det så kanske vi kan få till bygget av den där attefallsstugan på tomten som jag tjatat om ett tag.)

23 augusti 2018

Hundsemester med måleri


De senaste dagarna har sett lite annorlunda ut för min del. Annorlunda på ett bra sätt. När alla andra är på väg tillbaka efter sommarsemestern och barnen börjar skolan har jag i stället tagit ledigt för att passa vår nya lilla valp Märta en vecka. Mellan valpgos, kisspauser och matfix har jag även passat på att måla så mycket som möjligt. Och det behövs verkligen. Av många olika anledningar (värmen och en ovanligt envis hosta bland annat) har jag knappt rört penslarna i sommar och utställningen i november närmar sig alldeles för fort.


För att inte Märta skulle behöva springa upp och ner i trappan plockade jag ner staffli, färger, dukar och penslar till köket och där har jag hållit till hela veckan. Några färgfläckar på golv och bord (och hundtassar) har det nog blivit, men det gör inte så mycket.


Det är som alltid intressant att se vilken skillnad det blir i måleriet när jag har tid att verkligen fokusera och inte behöver sno åt mig en kort stund här och där. De första två dagarna var jag uppe i varv, ofokuserad och även om jag målade så kände jag mig inte riktigt nöjd med vad jag åstadkom. Det var svårt att komma igång och jag hade inga idéer om vad jag ville göra eller säga. Den tredje dagen (igår) började allt falla på plats och lusten och energin kom tillbaka. Efter lite skissande och planerande har jag nu en idé om en röd tråd som kan hålla ihop utställningen och därmed vet jag också hur jag ska gå vidare. Av erfarenhet vet jag att den röda tråden kan komma att ändras under arbetets gång, men det är skönt att ha en riktning.

Nu ska jag packa ihop för dagen och göra mig i ordning för en kväll med trevliga kollegor. Men i morgon fortsätter jag - och jag vet precis vad jag ska måla.

27 maj 2018

Märta 8 veckor

Märta 8 veckor
Det har inte gått så bra att koncentrera sig på måleriet den senaste tiden. Hela familjen har väntat och längtat och igår var det äntligen dags att hämta hem lilla Märta. Hon är en åtta veckor gammal shetland sheepdog-tik. Obeskrivligt näpen och söt, ganska tuff, väldigt busig och riktigt duktig på att sova hela natten och göra sina behov utomhus. Det går nästan inte att beskriva hur förtjusta vi är i henne.


I morgon ska jag ha semester för att vara hemma med Märta. Jag tänkte att jag skulle kunna måla lite, men risken finns att jag ägnar all tid åt att busa och gosa eller titta på henne när hon sover. För hon sover ju en hel del... så jag borde hinna måla. Fast kanske inte första dagen. Hon är ju så söt!

27 april 2018

Trassel

"Trassel", 2018, akryl på duk, 30x40 cm
Ibland är min kropp inte överens om hur den ska känna. Huvudet kan tycka en sak och magen en annan. Så har det varit flera dagar den här veckan. Jag har gått omkring med en diffus ångestklump i magen, trots att jag vet att jag egentligen inte har någon anledning. Tyvärr spelar det ingen roll, för det är svårt att säga åt magen hur den ska reagera. Det enda som fungerar någorlunda är att prata. Att släppa ut oroligheterna i luften. Ofta hör jag själv hur dumt det låter när jag sätter ord på det som skaver.

Men idag känns allting faktiskt riktigt bra. Kanske för att jag har pratat av mig hela veckan. Kanske för att det är fredag. Och kanske för att vi ska åka och titta på en liten hundvalp i morgon. En liten sheltietik som kanske ska flytta hem till oss i juni. Jag längtar.

22 april 2018

Tid för långsamma tankar


Den senaste målningen lutad mot matrumsväggen.
Solen skiner in genom matrumsfönstret och jag sitter i soffan och tittar på min senaste målning och funderar över vad den ska heta. I helgen har den blivit färdigställd med ram och upphängning eftersom en köpare hörde av sig och ville köpa den efter att ha sett en bild på instagram. Nu behöver den bara en titel och sedan är den färdig för hämtning. Fast det är inte så bara...

Jag vet ju vad jag tycker att den handlar om, men det är inte alltid lätt att sätta ord på. Oftast behöver jag lite tystnad och tid för långsamma tankar för att verkligen känna in och hitta rätt, och den här helgen har det varit svårt att få till det här hemma. Så fort jag sätter mig ner är det någon som ropar och vill något, eller så surrar luften av femtioelva youtubeklipp eller teveprogram samtidigt.

Jag behöver köpa hörselkåpor. Eller så går jag och lägger mig.

Det går nog bättre i morgon.

14 april 2018

Vårkänslor?

Utan titel än så länge, 2018, 30x40 cm, akryl på duk
Det är fortfarande mycket snö kvar utanför fönstret, men solen skiner och det droppar från taken. Jag blir alltid lika lycklig varje vår när ljuset återvänder och dagarna blir längre. Allt känns så mycket lättare och jag har mer energi. Kanske var det vårkänslor som lockade fram de färgglada blommorna på den här målningen? Från början var min tanke att låta henne smälta in i omgivningen, att bli en del av bakgrunden, som en önskan om att inte vilja synas. Det temat har jag återkommit till många gånger i mina målningar. Men den här gången känns det som om färgerna och energin tog över och resultatet blev (som så ofta) ett annat än jag tänkt mig. Jag tycker hon ser ut att trivas där bland blommorna och känner mer att hon är en del av alla färger än att hon försöker smälta in och gömma sig.

Nu ska jag fortsätta med färgsprakande blommor, men inte i ateljén. Jag ska åka till jobbet. Vi har vårens sista familjelördag på Litteraturhuset Trampolin idag och vi ska skapa fantasifulla trädgårdar med barn i olika åldrar. Det kommer nog att bli en hel del energi och färg i de blommorna.

9 april 2018

Om Gästrik Konst

Vacker lokal på Wij trädgårdar i Ockelbo under Gästrik Konst 2018
I år deltog jag inte i den årliga konstrundan Gästrik Konst. Det hade inte gått med det pressade arbetsschema jag har haft den senaste tiden, men när jag åkte runt och besökte några av årets utställare så insåg jag att jag saknade det. Jag saknade förberedelserna, samlandet av tankar och färdigställandet av skapade verk. Att sätta punkt för ett lång period av arbete. Sedan saknade jag förstås också spänningen inför öppnandet. Hur många besökare kommer det? Och hur ska mina målningar tas emot? Och samtalen om mina målningar. Hur jag tänker kring mitt måleri och hur besökarna tänker.

Under åren har jag hört en hel del kritik mot Gästrik Konst. Att det kostar för mycket att delta (2500 kr för lokal och marknadsföring, ingen provision på såld konst), att kvaliteten på konsten är så varierad, att lokalerna är dåliga och ligger för utspritt och att det bara är ett  konstjippo som handlar om försäljning. Och visst är det varierad kvalitet och visst tar det ett tag om man ska åka till alla utställare, men samtidigt är det ju en del av charmen. Jag uppskattar verkligen att fler vågar och vill visa sina verk - och att fler vågar och vill åka på konstutställning. Och kanske till och med köpa något annat än det som finns på Ikea. 

Jag hoppas verkligen att jag har tid och möjlighet att vara med nästa år.


7 april 2018

Kravlöst är roligast

Anteckningsbok med ny pimpad framsida
Jag rivstartade igår med lite kravlöst måleri på utsidan av en gammal vit moleskinbok som jag fått gratis på bokmässan för några år sedan. Det var inget fel på den, men den var fläckig och med ett fult tryck på framsidan som inte kändes särskilt inspirerande. Nu är den färgsprakande och rolig. Precis som jag vill ha den. Ibland känner jag att jag borde vara lite mer seriös och sofistikerad i mitt måleri, men sedan kommer jag på att det är leken som är viktigast. Att våga göra saker som känns roliga och strunta fullkomligt i vad andra tycker. Det är då det blir bra. Det vill jag att den här boken ska påminna mig om.

6 april 2018

Ingen ordning på konsten

Rensning av garderoben resulterade i åtta kassar fulla med kläder som ska bort
Det går lång tid mellan blogginläggen den senaste tiden. Eller senaste åren faktiskt. Så pass lång tid att jag missade bloggens tioårsjubileum den 23 mars i år. Skandal. Jag som hade tänkt att det här skulle bli året jag återtog bloggandet på allvar.

Bristen på inlägg handlar inte om att jag har tröttnat på att skriva, bara att jag inte har haft tid och har känt mig tvungen att prioritera annat. Jobbet till exempel, där jag både har skrivit en förstudie och en bok under hösten. Nu är dock båda färdiga (i princip) och jag kan fokusera på nya projekt.

Ändringen av arbetsuppgifter och mitt beslut att gå ner i tid på jobbet som jag skrev om i ett tidigare inlägg blev dock inte av, eftersom jag fick ett nytt och roligt uppdrag som Kultursamordnare istället (samtidigt som jag är kvar på Litteraturhuset Trampolin 25%). Det börjar jag med på riktigt nästa vecka, och jag kommer säkert att lägga ner alldeles för mycket tid på den uppgiften också. Jag har lite svårt att sluta när det är roligt, men förhoppningsvis får jag lite lättare att hitta en balans mellan familj, måleri, arbete och hälsa.

Under tiden jag inte har skrivit blogginlägg har jag ägnat mycket tid åt att få ordning på allt annat. Jag har sorterat skåp och lådor, rensat garderober, renoverat matrum och börjat planera för rust i källaren, hallen och vardagsrummet. Jag har organiserat mina tankar och uppgifter i anteckningsblock på dator och på papper. Jag har tränat och försökt äta hälsosammare (äter i stort sett vegetariskt sedan ett och ett halvt år tillbaka). Men det spelar ingen roll hur mycket ordning jag har på resten av livet när måleriet inte fungerar. Då blir jag bara deppig och irriterad på allt och alla. Det är ingen ny insikt, men ändå gör jag samma misstag om och om igen.

Det går inte att ersätta tid i målarrummet med annat fixande, och jag behöver någon form av tvång för att ta mig dit regelbundet. En planerad utställning, ett blogginlägg som måste publiceras eller en kreativ utmaning att hålla sig till.

Så. Då vet jag det. Men hur jag ska lösa och hitta en bättre balans det vet jag inte än. Till att börja med ska jag i alla fall spendera helgen i målarrummet. Sedan får vi se.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...