18 november 2018

Två bra recensioner


Öppningshelgen av utställningen är över och jag känner mig nöjd men trött. Det har varit så mycket fokus på mig och mitt måleri under flera dagar att det nästan känns skönt att morgondagen bjuder på vardag igen. Fast de två fina recensionerna i de lokala morgontidningarna är jag fortfarande glad för.

Av någon anledning känns det ändå som om den här utställningen är någon slags milstolpe i min konstkarriär. Kanske för att jag har hållit på med måleriet på allvar i tio år och börjar känna mig lite tryggare i vad jag vill och vad jag kan. Eller så är det bara en känsla jag har idag när jag är lite hög på alla uppmärksamhet. Om några dagar kanske jag är nere på botten igen. Det återstår att se.

Märklig känsla

Jag på Galleri K innan vernissagen öppnade
Kvällen innan vernissagedagen var jag på galleriet för att lämna av några inramade konsttrycks om skulle komplettera den redan färdighängda utställningen. Dörren till galleriet stod öppen medan vi hängde tavlor och skrev om prislistan. In genom dörren kliver en äldre välklädd herre som undrade om vi hade öppet. Vi började prata och det visade sig att han visste vem jag var och att han följt min konstkarriär under en längre tid. Han hade sett mina målningar på Gästrik Konst under åren och tyckte att mitt måleri hade utvecklats och mognat. Vi hade ett kort men trevligt samtal och sedan var jag tvungen att rusa iväg för det kom en parkeringsvakt och jag hade felparkerat utanför galleriet för att lasta av.

I bilen hem tänkte jag på samtalet och hur märkligt det känns att det finns människor som är intresserade av mitt måleri och kan se hur det utvecklats över tid. Visst vet jag att det är fler som följer mig på sociala medier och att jag får positiva kommentarer om mitt måleri både där och på utställningar, men när jag verkligen tar mig tid att fundera över det så känns det ändå overkligt. För tio år sedan skulle jag inte ha vågat andas ordet konstnär i samband med mitt namn och nu står jag här och det finns människor som uppskattar det jag gör och väljer att gå och titta på mina utställningar. Och de gör det inte för att de känner mig utan för att de tycker om mina bilder. Det känns verkligen märkligt, men naturligtvis också roligt.

Idag ska jag vara på galleriet igen och tillåta mig själva att vara i min rosa konstbubbla. I morgon är det vardag igen och allt är som vanligt. Det kan vara ganska skönt det med.

11 november 2018

Nytt konsttryck lagom till utställningen

Den tidigare målningen "Kontraster" har blivit konsttryck i fem signerade ex.
I helgen har vi haft släktkalas för våra yngsta tjejer som fyllde 11 och 13 år i måndags. Som tur är har jag en snäll familj så jag fick måla och göra färdigt inför utställningen medan maken lagade mat och tjejerna tog hand om hunden. Och jag har verkligen jobbat. Det har varit full rulle hela tiden trots att jag gjorde bort en hel del förra helgen. Men nu är allt klart och det känns fantastiskt skönt. Alla målningar är färdigfernissade och har ram, titel och upphängning. En prislista är iordningställd och jag har gjort ett nytt konsttryck av en tidigare målning. Men det bästa av allt är att jag äntligen känner mig ganska nöjd med helheten. Det blir nog bra ändå. Inte alls så spretigt som det kändes ett tag.

På onsdag är det dags för hängning och pressvisning och på lördag är det vernissage. Sedan kan jag ta det lite lugnare, åtminstone med måleriet. I stället längtar jag efter att vara utomhus, att springa och att hålla mig borta från allt vad skärmar heter. Jag ska också ta en liten paus från konsten, men inte alltför länge. Jag har redan idéer om nya målarprojekt, men det ska bli skönt att inte ha så bråttom. Även om jag vet att jag behöver deadlines för att få något gjort, så är det bra med lugna perioder däremellan. Och en lugn period är just vad jag planerar att ha framöver.


1 november 2018

Planer för helgen


Jag sitter med en kopp kaffe och det är alldeles tyst i huset. Maken har tagit med sig de två livligaste familjemedlemmarna (yngsta dottern och hunden) till stugan över helgen och jag är ledig både torsdag och fredag. Det känns underbart.

Jag ska ägna hela helgen åt måleriet och se till att göra färdigt allt inför den kommande utställningen.

Måla lister
Obehandlade furulister ska målas med vanlig antikvit snickerifärg. Nu när jag flyttat ner mitt målarrum till biblioteket har jag lite dåligt med plats för sådant arbete, men eftersom resten av familjen inte är hemma kan jag hålla till på matrumsbordet idag. Jag målar ett lager först och väntar med lager två tills ramarna är färdigspikade. 

Köpa färdiga ramar
Jag har några målningar på papper som ska ramas in med glas och passepartout och sådana har jag inte hunnit köpa än så det måste jag göra idag. 

Spika ramar
När färgen på listerna har torkat är det dags att såga, spika, spackla och måla igen. Och fixa upphängningsanordning på baksidan. Bäst att kontrollera om jag har allt som behövs innan jag åker och handlar ramar. Det kommer att behövas ståltråd, häftklamrar, spackel, snickerifärg, sandpapper och små spikar. 

Sätta titlar och priser
Nästan alla färdiga målningar har en titel, men inte alla, så lite funderande har jag kvar. Priser är lättare att sätta för där har jag en färdig mall att räkna efter.

Fotografera alla målningar
Det här momentet är alltid svårt att hinna med. Det kräver också att vädret är okej eftersom jag tar alla bilder utomhus för att få tillräckligt med ljus, men någon gång under helgen borde det fungera.

Måla
Eftersom jag alltid är ute i sista sekunden så hoppas jag också att jag hinner måla lite mer. Det känns som om det saknas några målningar. 

Det kanske är bäst att sätta igång om jag ska hinna...


27 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - sista steget


Jag började med sex dukar och nu har jag färdigställt fyra. Det får räcka. Jag är nöjd med alla jag har gjort och tycker att de bildar en fin helhet, men jag lockas inte av att fortsätta med samma tema. Egentligen förvånar det mig att jag lyckades göra fyra stycken. I vanliga fall tröttnar jag efter den första.

Det fjärde lagret färg kanske inte syns så mycket, det handlar mest om små detaljer. Som att de har fått skor på fötterna. De bara fötterna stal uppmärksamheten från det jag tycker är viktigt - relationen mellan de två figurerna. Jag har också ljusat upp en tröja, rätat ut en rygg, ändrat formen på något ben och gjort horisontlinjen rak på två av bilderna.

För att komma på en titel ställde jag frågan på instagram och fick många bra svar. Det är alltid roligt att höra vad andra människor ser i mina bilder. Ibland är det något helt annat än det jag ser. De förslag  på titlar som passade mina tankar bäst handlade om just relationen mellan kropparna: Oss emellan, Mellan oss och Vänner emellan, och till slut valde jag att kalla dem Mellanrum I-IV. Jag tycker om att fundera på vad som finns i mellanrummet mellan människor. Alla tankar, känslor, erfarenheter, förhoppningar och förutfattade meningar som påverkar hur vi möter varandra. Eller inte gör det.

Jag undrar vad de där prickarna representerar i de här målningarna.

21 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3 fortsätter

På staffliet just nu - inte riktigt färdig men på god väg

Ännu en av mina sex målningar har fått sitt tredje lager färg. Jag fortsätter att måla med grova penseldrag, mycket färg och trubbig pensel, och det känns lika lustfyllt och lockande som tidigare. Särskilt roligt är det att måla ansiktena på det här sättet. I vanliga fall brukar jag fastna i timtal med att få till det perfekta uttrycket och det händer ofta att jag går för långt i pillandet med detaljer så att jag måste måla över och börja om från början.

Även om jag känner mig ganska nöjd med den här just nu så är den inte helt färdig. Jag vet redan nu att det är några detaljer som jag kommer att vilja justera, men den ska få stå till sig lite medan jag tar mig an resterande tre dukar. Det är ju meningen att jag ska måla på alla dukar samtidigt.

Den här veckan har det inte funnits så mycket tid för måleri, men jag hoppas ta igen lite nästa helg när resten av familjen åker på träningsläger. Då ska jag inte ta mig ut ur målarrummet för annat än hundpromenader och matpauser. Det är i alla fall min plan.


13 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3


Jag testar mig fram med linjer och prickar.
Ja, vad ska man säga... Redan vid tredje tillfället så spårade min idé om att måla på sex dukar samtidigt ur. Min intention var att växla snabbt mellan de sex olika dukarna för att inte riskera att fastna vid en. Det gick inte så bra. Och kanske är det inte heller något att sträva efter när jag tänker efter? I alla fall inte på det sätt jag planerat från början. Just nu har två av sex målningar fått ett till lager färg, och de övriga har bara fått några fler skissartade streck.

Jag började lite löst och ledigt på en av de skissade målningarna och använde en grov pensel för att fylla i färgfält och inte bry mig om detaljer. Från början kände jag mig nöjd med de grova penseldragen på figurer och bakgrund. Kanske borde jag då ha gått vidare till nästa målning och gjort samma sak, men i stället började jag fundera över hur de två figurerna skulle kunna ha kontakt med varandra.

Med inspiration från mina tidigare husmålningar drog jag några streck mellan figurerna och började fylla i färg runt omkring. Det kändes som en bra idé från början men det var något som inte stämde och jag målade om och över flera gånger tills jag var ganska nöjd.

Nya linjer binder ihop figurerna.
Då gick jag vidare och målade in linjer på alla de övriga skisserna. Men jag kunde inte riktigt släppa den första målningen ändå. Linjerna mellan figurerna behövde något mer så jag målade dit några små prickar i olika färger och helt plötsligt föll allt på plats. Så skulle det vara. Och då menar jag inte att målningen är klar, det finns fortfarande många detaljer att putsa på, men själva grunden är färdig.

Linjerna har målats över och prickarna tar över.
Nästa målning gick mycket snabbare att göra. Linjerna mellan figurerna försvann helt och ersattes av prickar, och jag skulle gissa att jag kommer att fortsätta på samma sätt med de övriga fyra. Jag har inte alls tröttnat på motivet och känner stor lust att måla vidare.

Min måleriprocess handlar väldigt mycket om känsla. Vad känns rätt och vad är det som skaver? Det är sällan jag planerar detaljer i förväg och de gånger jag gör det brukar de förändras ändå under måleriets gång. Så det är egentligen inte så konstigt att jag fastnade lite extra vid den första målningen. Jag var ju tvungen att prova mig fram och känna efter vad jag ville säga. Sedan kunde jag lämna och gå vidare med de övriga.

Det ska bli spännande att se var alla sex målningarna tar vägen innan de är helt färdiga.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...