4 december 2016

Tid att tänka


Jag har varit ensam hemma några dagar när resten av familjen åkte på skidläger till Idre och det var välbehövligt. Varje gång det händer, vilket är väldigt sällan, tänker jag att jag ska planera in ensamtid mer regelbundet, men det blir aldrig av. Ibland är det så skönt att inte prata, att bara få vistas i sin lilla bubbla och tänka egna tankar. Och läsa egna tankar. Jag skriver gärna när jag grubblar över något och behöver sortera i mitt röriga huvud. Jag skriver i olika skrivböcker, här på bloggen och i dagböcker. Det kan vara spännande att gå tillbaka och se hur mycket som har hänt och samtidigt lite sorgligt att upptäcka hur mycket som glöms bort.

De senaste åren, sedan jag bytte jobb och började arbeta heltid, har jag slitit med att acceptera att jag inte hinner satsa på måleriet lika mycket som jag skulle vilja. Det handlar inte bara om att jag behöver måla regelbundet för att må bra, för det hinner jag om jag planerar lite. Inte så mycket som jag skulle vilja i en drömvärld såklart, men med viss regelbundenhet i alla fall. Det handlar mer om alla missade chanser. Att jag inte klarar av att arbeta aktivt med själva konstnärsskapet. Jag borde utveckla mig, ställa ut mer, leta möjligheter, hoppa på samarbeten, marknadsföra mig och så vidare. Men där går gränsen för vad jag klarar av just nu. Och det sköna är att jag den här helgen har insett att det inte gör något. Jag är väldigt nöjd med mitt liv just nu. Varför skuldbelägga mig själv för något jag klarar mig utan?

Jag bläddrade i en gammal skrivbok häromdagen. Där fanns en lista från 2012 då jag fortfarande arbetade som lärare men hade svårt att hitta balans i tillvaron. Tanken på att jag skulle fortsätta på samma sätt resten av mitt yrkesliv kändes deprimerande. Listan beskrev hur jag ville att mitt liv skulle se ut om tre år om jag fick drömma vilt och fritt. När jag läser den listan nu, inser jag att de flesta punkter redan är uppfyllda, utan att jag har tänkt på det. Jag har ett fritt och kreativt arbete som jag verkligen trivs med och där jag får samarbeta med andra kreativa människor. Jag har en stor studio fylld med material, en regelbunden inkomst och flexibla tider. Den enda verkliga skillnaden är att jag gör det i en kommunal verksamhet och inte i ett eget företag. För det lustiga är att jag inte hade skrivit något om måleri i den där listan. Bara att jag ville arbeta i en egen ateljé, och göra vad jag vill. Och det är ju faktiskt just vad jag gör.

22 november 2016

Ingen Länskonst för mig i år

Carina Bodström på Länskonst 2016 i Sandviken
I ett tidigare inlägg skrev jag att jag planerat att söka till Länskonst i år, men en misslyckad målning kom emellan och jag hann inte bli klar med det jag planerat så jag gav upp. Tyvärr. Förra veckan var jag på en lunchvisning av utställningen (jag har ju förmånen att arbeta vägg i vägg med konsthallen), och jag hade gärna haft mina målningar med. Många inlämnade verk blev ratade så det är inte alls säkert att jag hade hängt där även om jag hade sökt, men det känns lite fegt att inte ens försöka. Skärpning.

20 november 2016

Misslyckad utveckling av en målning


Ibland går det bara åt skogen med en målning som från början känns väldigt lovande. Kanske är det just därför. Jag blir lite för försiktig och vill bevara det som känns bra och då blir det tvärtom. Jag blir feg och petar mer och mer och till slut är allt det ursprungliga förstört.

Målningen här ovanför började bra. Jag var inne i ett flow efter att ha avslutat en tidigare målning och gillade verkligen uttrycket i ansiktet på den första skissade bilden. Sedan tappade jag helt tråden. Målade om och över, petade och grubblade i många timmar innan jag fick nog och bara målade över ansiktet en sen kväll förra veckan. Nu kan jag börja om från början igen och den här gången ska jag vara lite friare. Hoppas jag.


25 september 2016

En lyckad målarhelg

Work in progress...
Efter en helg i ateljén känner jag mig härligt uppfylld av färger, linjer och former. Jag funderar över berättelser och titlar och kommer på nya bilder att måla. Tyvärr måste jag lägga tankarna åt sidan, för i morgon är det jobb igen. Roligt jobb visserligen, men just nu är jag uppe i måleriet och det känns lite tråkigt att avbryta. Särskilt när jag vet att det troligen kommer att dröja lite till nästa gång. Fast för lång tid får det inte dröja, för jag måste måla minst två målningar till innan oktober är slut. Hur nu det ska gå... Jag brukar ta ganska lång tid på mig för att bli riktigt nöjd med en målning och helgerna försvinner fort.

Anledningen till att jag har behöver två nya målningar är att jag vill söka till Länskonst i år. Jag har sagt många gånger tidigare att jag ska söka, men aldrig fått till det av någon anledning. I år ska utställningen vara på Konsthallen i Sandviken och inlämningen sker därför i samma hus där jag jobbar, så nu borde jag passa på. (Sen är det ju inte säkert att jag kommer med bara för att jag söker, men det är en helt annan sak.)

Blir det ingen Länskonst så har jag i alla fall anmält mig till nästa års påskrunda, Gästrik konst. Det är alltid trevligt att delta, och just nu känns det som om jag har hur mycket tid som helst på mig innan det är vår. Vi får väl se hur det känns lite längre fram. 

29 augusti 2016

Tillbaka i ateljén


Det tog lång tid att ta sig tillbaka till ateljén den här gången. Sommaren fylldes av sommarstuga, semesterresa och diverse hemmafix, men nu är vardagen här igen och med den lite mer rutiner. I helgen städade jag ur allt gammalt damm ur ateljén och tog mig äntligen tid att plocka fram färgerna igen. Det känns fantastiskt bra även om det som vanligt är lite trögt i början.

Jag ville att det skulle vara lekfullt och roligt första gången efter ett så pass långt uppehåll och inte så mycket grubblerier, så jag plockade in några olika blad och fröställningar från trädgården som jag använde som inspiration, och det var nog en klok idé. Måleriet gick lätt och ledigt och jag hade roligt när jag testade olika former och färgkombinationer. Jag lyckades till och med skissa upp en dam som jag kände mig ganska nöjd med innan det var dags att göra kväll. Målningen är dock långt ifrån färdig och jag tvivlar på att det kommer att gå lika lätt nästa gång. Det brukar gå både upp och ner i måleriprocessen och nästan varje målning går igenom minst en fulfas innan den är klar. Det är ju lite det som är charmen med det hela egentligen. Det skulle inte vara så roligt om det bara var lätt hela tiden.
SparaSparaSparaSpara

14 juli 2016

Sommar, sommar, sommar


Det blir inte mycket tid i ateljén under sommaren. Varje år tänker jag att jag har så mycket tid för måleri, men sedan är det så mycket annat som dyker upp när resten av familjen är ledig också. I början av semestern spenderade vi två intensiva veckor i stugan och där finns oändliga projekt att ta tag i. Så pass mycket att det känns som om vi inte kommer någonstans hur mycket vi än jobbar. Ibland skriver jag upp en lista på allt vi gjort bara för att påminna mig själv om vi faktiskt hunnit med en hel del. Den här gången hann vi till exempel med att:

- Slita ut all inredning på den lilla toaletten med tanken att tvätta väggarna för att måla och göra en snabb uppfräschning, men sedan upptäcka det vi egentligen redan visste - att golvet var jätteäckligt och luktade apa. Vi slet därför ut golvet (plastmatta med gammalt linoleum under), levde utan toalett och vatten i fyra dagar och lade nytt klinker. Väggarna målar vi nästa gång.

- Börja plocka bort spjälorna på altanen för att skrapa, måla och flytta om dem för att göra det lite snyggare, för att sedan upptäcka att överliggaren var rutten på två ställen så vi fick göra allt lite grundligare än vi tänkt. Nu är överliggaren bytt och spjälorna målade och omflyttade.

- Trappan till altanen var rutten, antagligen pga stopp i hängrännorna så att allt vatten forsade över rakt ner på trappan. Vi byggde en ny trappa, rensade hängrännorna och grävde ner ny slang som leder bort vattnet från huset.

- Vi grävde ner fyra stora buskar (bärhäggmispel) som blivit över i min mans syskons stuga. Vår stuga ligger alldeles vid en väg med ganska mycket trafik och vi planerar att sätta upp staket och plantera buskage för att skärma av lite.

- Dessutom målade vi det gamla stänkskyddet ovanför köksbänkarna som och satte upp nya lister samt målade och satte upp en hylla ovanför kökssoffan där fina plåtburkar kan stå.


- Naturligtvis hann vi också med att fynda på loppisar och fika. Tio stycken hann vi med och jag hittade en hel de nyttiga och fina saker. Bland annat tre stolar till stugan, en helt nygjord trasmatta som passar ypperligt i köket här hemma (för 45 kr!), diverse porslin, plåtburkar och textil till stugan och en hel del böcker. Det behövs alltid böcker. En virkad grytlapp blev det också som komplettering till farmors fina samling som fått pryda köksväggen i stugan.


- Men allt handlar inte om att fixa i stugan. Vi hann med att umgås och leka också. Släktträff, midsommarfirande, kusinmys, middagar, spel och lekar. Och fiske. Såklart.

Jag längtar redan tillbaka.

7 juni 2016

Weekend i New York







I morse kom vi hem från en fem dagars weekendresa till New York med hela familjen. Vi har tittat på magisk utsikt från Rockefeller center, promenerat, spanat in dinosaurier på naturhistoriska museet, promenerat, ätit glass i Central Park, promenerat lite till, tittat på frihetsgudinnan, besökt Ground Zero, ätit munkar till frukost och naturligtvis shoppat en hel del. Inte ett enda konstmuseum hann jag med, men det hade jag inte väntat mig heller. Den här resan fick barnen bestämma vad vi skulle göra. En annan gång är det min tur.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...