21 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3 fortsätter

På staffliet just nu - inte riktigt färdig men på god väg

Ännu en av mina sex målningar har fått sitt tredje lager färg. Jag fortsätter att måla med grova penseldrag, mycket färg och trubbig pensel, och det känns lika lustfyllt och lockande som tidigare. Särskilt roligt är det att måla ansiktena på det här sättet. I vanliga fall brukar jag fastna i timtal med att få till det perfekta uttrycket och det händer ofta att jag går för långt i pillandet med detaljer så att jag måste måla över och börja om från början.

Även om jag känner mig ganska nöjd med den här just nu så är den inte helt färdig. Jag vet redan nu att det är några detaljer som jag kommer att vilja justera, men den ska få stå till sig lite medan jag tar mig an resterande tre dukar. Det är ju meningen att jag ska måla på alla dukar samtidigt.

Den här veckan har det inte funnits så mycket tid för måleri, men jag hoppas ta igen lite nästa helg när resten av familjen åker på träningsläger. Då ska jag inte ta mig ut ur målarrummet för annat än hundpromenader och matpauser. Det är i alla fall min plan.


13 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 3


Jag testar mig fram med linjer och prickar.
Ja, vad ska man säga... Redan vid tredje tillfället så spårade min idé om att måla på sex dukar samtidigt ur. Min intention var att växla snabbt mellan de sex olika dukarna för att inte riskera att fastna vid en. Det gick inte så bra. Och kanske är det inte heller något att sträva efter när jag tänker efter? I alla fall inte på det sätt jag planerat från början. Just nu har två av sex målningar fått ett till lager färg, och de övriga har bara fått några fler skissartade streck.

Jag började lite löst och ledigt på en av de skissade målningarna och använde en grov pensel för att fylla i färgfält och inte bry mig om detaljer. Från början kände jag mig nöjd med de grova penseldragen på figurer och bakgrund. Kanske borde jag då ha gått vidare till nästa målning och gjort samma sak, men i stället började jag fundera över hur de två figurerna skulle kunna ha kontakt med varandra.

Med inspiration från mina tidigare husmålningar drog jag några streck mellan figurerna och började fylla i färg runt omkring. Det kändes som en bra idé från början men det var något som inte stämde och jag målade om och över flera gånger tills jag var ganska nöjd.

Nya linjer binder ihop figurerna.
Då gick jag vidare och målade in linjer på alla de övriga skisserna. Men jag kunde inte riktigt släppa den första målningen ändå. Linjerna mellan figurerna behövde något mer så jag målade dit några små prickar i olika färger och helt plötsligt föll allt på plats. Så skulle det vara. Och då menar jag inte att målningen är klar, det finns fortfarande många detaljer att putsa på, men själva grunden är färdig.

Linjerna har målats över och prickarna tar över.
Nästa målning gick mycket snabbare att göra. Linjerna mellan figurerna försvann helt och ersattes av prickar, och jag skulle gissa att jag kommer att fortsätta på samma sätt med de övriga fyra. Jag har inte alls tröttnat på motivet och känner stor lust att måla vidare.

Min måleriprocess handlar väldigt mycket om känsla. Vad känns rätt och vad är det som skaver? Det är sällan jag planerar detaljer i förväg och de gånger jag gör det brukar de förändras ändå under måleriets gång. Så det är egentligen inte så konstigt att jag fastnade lite extra vid den första målningen. Jag var ju tvungen att prova mig fram och känna efter vad jag ville säga. Sedan kunde jag lämna och gå vidare med de övriga.

Det ska bli spännande att se var alla sex målningarna tar vägen innan de är helt färdiga.


11 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 2


Än så länge går det bra att måla sex målningar på samma gång. Det första lagret handlade ju bara om att fylla duken med färg, och jag ville ha ganska tjocka lager så att penseldragen skulle synas när färgen torkat.

Val av motiv

Steg två blev att skissa upp motivet. I det här fallet valde jag att göra två kvinnofigurer på varje målning. Varför det blev så vet jag inte riktigt. Från början hade jag tänkt att det bara skulle vara en gestalt på varje, precis som jag brukar göra, men jag ändrade mig under målandets gång. Förhållandet mellan två figurer kändes mer intressant än en ensam kvinna. Antagligen på grund av var jag befinner mig i livet just nu. Jag försöker måla intuitivt och känna efter vad som känns rätt, och även om jag inte alltid vet varför det blir som det blir just i stunden brukar jag ofta i efterhand kunna se vad som ledde till just den målningen.

När jag nu tittar på skisserna ser jag att figurerna inte har någon kontakt. De tittar inte på varandra. Det var inget jag funderade på när jag gjorde dem, men när jag nu tänker efter så kan jag se var det kommer ifrån. Jag har haft en knepig relation till en bekant som har tagit upp mycket av min tanketid. Samtidigt är inte säkert att de första skisserna säger något om hur slutresultatet blir. Allt kan hända innan det här är färdigt.

Material

Jag använde en gammal sliten pensel med kort borst och flytande akryl i färgen preussiskt blå till själva skisserna. De linjer som blev fel målade jag över med färg av studiekvalitet som jag har mycket av och inte behöver snåla med. Här blev det gulockra, ljus oliv och puderblå.

Dukarna är 30x30 cm och tyvärr av bomull, vilket jag inte är så förtjust i. Jag gillar strukturen och känslan av de grövre lintrådarna och tycker bomullen blir för slät och tråkig. Jag får helt enkelt se till att lägga på ordentligt med färg så att underlaget inte blir så påtagligt. Och komma ihåg att aldrig köpa bomullsdukar igen!


7 oktober 2018

Måla på flera dukar samtidigt - steg 1


Det börjar närma sig utställning på Galleri K i Gävle. Den 17 november är det vernissage, och jag är inte färdig med alla målningar. Som vanligt. Det är bara att acceptera att jag alltid är ute i sista minuten. Fast det är inte hela världen. Jag har många nya målningar färdiga och kan plocka in någon äldre om det krisar, men jag saknar den där röda tråden som knyter ihop alltihop. Det spretar lite för mycket.

I början har jag en plan att vara konsekvent och hålla mig till ett tema, men sedan så tar måleriet vägen dit det vill. Det går inte alltid att styra över.

Nu är min plan att ändå försöka styra in måleriet på den väg jag vill för att komplettera och knyta ihop. Sex nya små målningar är grundade med ett första färglager och tanken är att jag ska måla på dem alla sex samtidigt. Det brukar inte fungera men jag ska prova en gång till. Genom att hålla motiven enkla och återkommande kanske jag kan undvika att fastna alltför mycket i detaljer som gör att jag tappar fokus på resultatet.

Än så länge känns det bra och det är som det brukar i det här stadiet. Första lagret är alltid kravlöst och lustfyllt. Sedan kommer utmaningen att hålla intresset uppe för alla dukar samtidigt.

Jag återkommer med resultatet.

2 september 2018

Nytt målarrum - en dålig idé?

Det här är min absoluta favoritplats i vårt hus. Ett ganska orustat rum som ligger i fil med matrummet. Parkettgolvet från femtiotalet är slitet av livliga barn, övervattnade blommor och oförsiktiga ommöbleringar och väggarna är vitmålade för femton år sedan när vi inte stod ut med den gröna medaljongtapeten längre. Möblerna är gamla Ikea-varianter som har fått lite färg eller nya överdag. Men ändå. Här finns alla mina böcker, en skön sittplats, utgång till altanen och min fina målning som jag köpte från Helena Linder på årets Gästrik Konst.

Och ändå använder vi inte det här rummet särskilt mycket. Vi ser det varje dag, eftersom det är inte finns några dörrar från hall och matrum men vi sitter inte här annat än när vi har gäster och även då sitter vi oftast kvar runt matbordet. Vardagskvällar hamnar vi oftast i tv-rummets hörnsoffa där hela familjen får plats samtidigt.

Det kändes så onödigt att ha ett rum som inte används, samtidigt som vi egentligen skulle behöva ett till sällskapsrum på övervåningen där tjejerna kan spela tv-spel och hänga med kompisar. Efter mycket grubblande har jag nu bestämt något som jag kanske kommer att ångra. Jag har gett upp min ateljé på övervåningen och flyttat ner staffli och färger. Jag får ett kombinerat bibliotek/arbetsrum/målarrum i anslutning till matrummet och ett förråd för mer skrymmande målningar och material där uppe. Tjejerna får varsitt stort sovrum och ett gemensamt tv-rum på övervåningen. Det blir nog bra. Hoppas jag. Jag har inte hunnit känna efter än.


Fördelar med flytten:

  • Jag har närmare till staffliet och kan måla på kvällarna utan att hela familjen tycker att jag är frånvarande. 
  • Rummet är mysigare och jag kan sitta i soffan och fundera över om jag är färdig med en målning eller om det behövs något mer. 
  • Jag har dator, skrivare och böcker i närheten och behöver inte springa upp och ned för trappan när jag ska kolla upp något. 
  • Det är bara att kliva ut genom altandörren om jag vill sitta utomhus, eller om jag ska fotografera en tavla.
  • Jag slipper kliva igenom minsta tjejens röriga rum för att komma till min ateljé!
  • Om jag är ensam hemma med hunden är det så mycket lättare att hålla till på nedervåningen. Jag kan bara öppna altandörren om hon vill ut och kissa.
Det finns såklart en del nackdelar också. Som att jag inte kan stänga någon dörr om mig, att jag inte kan kladda lika mycket och att jag inte kan ha allt material framme, men jag tror faktist ändå att det kan bli bra. (Och om det inte blir det så kanske vi kan få till bygget av den där attefallsstugan på tomten som jag tjatat om ett tag.)

23 augusti 2018

Hundsemester med måleri


De senaste dagarna har sett lite annorlunda ut för min del. Annorlunda på ett bra sätt. När alla andra är på väg tillbaka efter sommarsemestern och barnen börjar skolan har jag i stället tagit ledigt för att passa vår nya lilla valp Märta en vecka. Mellan valpgos, kisspauser och matfix har jag även passat på att måla så mycket som möjligt. Och det behövs verkligen. Av många olika anledningar (värmen och en ovanligt envis hosta bland annat) har jag knappt rört penslarna i sommar och utställningen i november närmar sig alldeles för fort.


För att inte Märta skulle behöva springa upp och ner i trappan plockade jag ner staffli, färger, dukar och penslar till köket och där har jag hållit till hela veckan. Några färgfläckar på golv och bord (och hundtassar) har det nog blivit, men det gör inte så mycket.


Det är som alltid intressant att se vilken skillnad det blir i måleriet när jag har tid att verkligen fokusera och inte behöver sno åt mig en kort stund här och där. De första två dagarna var jag uppe i varv, ofokuserad och även om jag målade så kände jag mig inte riktigt nöjd med vad jag åstadkom. Det var svårt att komma igång och jag hade inga idéer om vad jag ville göra eller säga. Den tredje dagen (igår) började allt falla på plats och lusten och energin kom tillbaka. Efter lite skissande och planerande har jag nu en idé om en röd tråd som kan hålla ihop utställningen och därmed vet jag också hur jag ska gå vidare. Av erfarenhet vet jag att den röda tråden kan komma att ändras under arbetets gång, men det är skönt att ha en riktning.

Nu ska jag packa ihop för dagen och göra mig i ordning för en kväll med trevliga kollegor. Men i morgon fortsätter jag - och jag vet precis vad jag ska måla.

27 maj 2018

Märta 8 veckor

Märta 8 veckor
Det har inte gått så bra att koncentrera sig på måleriet den senaste tiden. Hela familjen har väntat och längtat och igår var det äntligen dags att hämta hem lilla Märta. Hon är en åtta veckor gammal shetland sheepdog-tik. Obeskrivligt näpen och söt, ganska tuff, väldigt busig och riktigt duktig på att sova hela natten och göra sina behov utomhus. Det går nästan inte att beskriva hur förtjusta vi är i henne.


I morgon ska jag ha semester för att vara hemma med Märta. Jag tänkte att jag skulle kunna måla lite, men risken finns att jag ägnar all tid åt att busa och gosa eller titta på henne när hon sover. För hon sover ju en hel del... så jag borde hinna måla. Fast kanske inte första dagen. Hon är ju så söt!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...